Jag heter Petrus Lund men kallas för Petter. Lika bra det tycker jag. Jag har hunnit fylla 46 år men det är ju ingen ålder nu för tiden. Nu blir ju ganska många människor över hundra år gamla så jag räknar kallt med att bli ungefär dubbelt så gammal som jag är nu. Allt kan ju hända på vägen men det är inget som man kan gå omkring och fundera över. Lika bra att leva som om det inte fanns en morgondag tycker jag.
I mitt liv är bilar det viktigaste, näst efter min familj då. Familjen kommer alltid först och sedan kommer allt annat, så är det för alla. Om man inte har något allvarligt fel vill säga. Bilar har jag varit intresserad av sedan långt innan jag fick köra. Redan som liten satt jag bakom ratten på pappas bil och låtsades köra. Lycka var att få sitta i hans knä och köra in på uppfarten eller när han skulle parkera. Tänk att något så litet kan göra en så lycklig. Det är synd att man inte alltid är som ett barn tycker jag, livet skulle bli så mycket bättre då.
Blogga ska jag göra och till min blogg är alla välkomna. Jag kommer skriva för såväl fanatiker som helt vanliga människor. Alla som vill ha sin bil i bästa tänkbara skick är välkomna hit. Trevlig läsning på er alla.